Myntdata:
Stockholm 1665-1666 10,4 g 29-31 mm 69,4% silver (valören 2 M)
Okänd upplaga
Myntmästare: Abraham Kock (mm “pil”)
Gravör: Johan Georg Breuer med flera
| År | Mm | Valör | Krontyp | Nya sm-nr | Gamla sm-nr | Göhle nr | Förekomst | |
| Typ 12C:1 | 1665 | IAK | 2 M | C | — | — | — | |
| Typ 12C:2 | 1665 | pil | 2 M | C | 109f | 106f | 292-316 | ganska vanlig |
| Typ 12C:3 | 1666 | pil | 2 M | C | 114 | 110 | 363-364 | RRR |
| Typ 12C:4 | 1666 | pil | 2 M | G | 114 | 110 | 365 | RRRR |
Jämförelse mellan de 3 undertyperna av Typ 12. Undertyp C har alltså delad omskrift vilket kommer sig av att REX SVE i omskriften är mycket kortare än det tidigare REX SVECIAE.
Typ 12C:2 från 1665. (Foto Ahlström 34)
Bonniers varianter
Typ 12C:3 med årtalet 1666 och C-kronor. (Foto Arve Arvidsson)
Typ 12C:4 med den nya F-kronan som efter 1675 skulle komma att bli den enda förekommande. Valörvarianten “2 M.” ser kanske inte så märkvärdig ut men faktum är att bon 381 (1688) var den enda 2 Mark den förekom på i Bonniers samling. Den här varianten från 1666 var alltså inte känd av Bonnier. (Foto Ahlström 52)
Kronjämförelse:
En liten illustration, från Bonniers bok, av de båda kronor som oftast kombineras med åtsidorna med delad omskrift 1665. När man ser dem så här är det ingen svårighet att skilja dem åt, men det är inte lika lätt när man ser dem på ett mynt. Det verkar som om även Bonnier hade vissa problem eftersom han hade så många varianter med den högra kronan men ingen med den västra. När man söker efter bilder av försäljningar i kataloger så är utfallet precis det omvända. Här får dock båda kronorna betecknas som B-kronor som man gör i SM-boken.