Myntfakta:
Stockholm och Avesta 1720-1750 4,5 g, 4,7 eller 7,2 g ca 23 mm koppar
Slät rand
Myntmästare: Lorentz Careelberg 1720-1722
Georg Zedritz 1722-1723
Esaias Zedritz 1723-1726
Gravör: Carl Gustav Hartman 1720-1726
Johan Wikman 1746 och 1749
Carl Johan Wikman 1749 och 1750
Myntort Stockholm.
| År | Vikt (cirka) | Variant | Nya sm-nr | Gamla sm-nr | Förekomst | |
| Typ 1:1a | 1720 | 4,5 g | rutad rand | 349a | 344a | |
| Typ 1:1b | 1720 | 7,2 g | räfflad rand | 349b | 344b | vanlig |
| Typ 1:2a | 1721 | 4,5 g | rutad rand | 350a | 345a | |
| Typ 1:2b | 1721 | 7,2 g | räfflad rand | 350b | 345b | vanlig |
| Typ 2:1a | 1724 | 4,7 g | slät rand | 351a | 346 | vanlig |
| Typ 2:1b | 1724 | do | do | 351b | do | vanlig |
| Typ 2:1c | 1724 | do | do | 351c | do | vanlig |
| Typ 2:2a | 1725 | do | do | 352a | 347 | vanlig |
| Typ 2:2b | 1725 | do | 1720 års frånsida | 352b | do | RR |
| Typ 2:3 | 1726 | do | 353 | 348 | vanlig |
Myntort Avesta.
| År | Vikt (cirka) | Variant | Nya sm-nr | Gamla sm-nr | |
| Typ 3:1 | 1746 | 4,7 g | rakt årtal | 344 | 339 |
| Typ 3:2 | 1749 | do | böjt årtal | 345 | 340 |
Myntort Stockholm
| År | Vikt (cirka) | Variant | Nya sm-nr | Gamla sm-nr | |
| Typ 4 | 1750 | 4,7 g | böjt årtal | 354 | 349 |
Typ 1. Den totala upplagan för 1 Öre KM 1719-1721 var över 36 miljoner ex, varav ca 10% var nyskrodade plants. En uppdelning på årtal eller ens på regenter är inte möjlig. Plantsen bestod till största delen av kasserade Publica Fide vilka alltså präglades om. Dessa känns igen på den diagonalt räfflade randen. Ett färre antal ex förekommer med ruträfflad rand och dessa är då överpräglade på något annat nödmynt. Någon överprägling 1720-1721 av 1 Öre km på nödmyntet “Kronan”, som har tvärräfflad rand, är inte känd. På föreliggande ex ser man vid valörettan en rest som visar att det överpräglade myntet var Phoebus. (Foto MISAB 7)
Typ 3:1 med rakt årtal. (Foto MISAB 4)
Typ 3:2 med böjt årtal. Skillnaden mellan 1746 och 1749 är uppenbar på båda sidor och det finns därför starka skäl att anta att det var olika gravörer. 1749 är mer lik 1750 som präglades i Stockholm än den är lik 1746. Det kan vara så att det var Johan Wikmans son Carl Johan som graverade både 1749 och 1750. Denne gick i lära hos Daniel Fehrman i Stockholm 1745-1751 och kan mycket väl ha hjälpt sin far med graveringar vid något hembesök 1749.
Typ 4 som Carl Johan Wikman graverade i Stockholm. (Foto MISAB 20)