Typsamlingssidan – Karl XIV Johan – Provmynt

1 DUKAT 1818

Ordinarie åtsida, frånsida med dalarnas vapen 

SMF P1 (sm 178)     Tenn     ? mm     ? g     slät rand     UNIK?

(SMF:s foto)

2 enkelsidiga präglingar i tenn som hittades i Svenssons samling tillsammans med en lapp med texten: ”Afslag af stamparna till dukat 1818, men af Faluns guld, men då intet guld det året utvanns i Falun blef ingen myntning af.” Lars O.Lagerqvist har dock påvisat att det alls inte rådde någon brist på Dalaguld kring 1820-talet och att anledningen till att myntningen uteblev hade en annan grund. ”Det är mera troligt att myndigheterna började att känna en ovilja mot att skapa rariteter som inte cirkulerade, och i varje fall inte medgav detta utan påtryckning utifrån.” 

2 DUKATER 1830

präglad med 1-dukats stampar till 2 dukaters vikt

SMF 6 (sm 6)   Guld     19,2 mm     6,97 g     räfflad rand     2 kända ex

(Foto Hagander 2)

Ifall denna 2-dukat är ett provmynt eller inte har länge diskuterats. SMF tar exempelvis upp den som en ordinarie prägling trots att endast en några få ex kan ha präglats. Bilden visar det enda kända exemplaret i privat ägo vilket såldes på Hagander 2 för 13000 euro, totalt ca 148000 kr (inkl provision) i svenska pengar. Det andra kända exemplaret låg i Svenssons samling och finns nu på KMK.

Platina från Colombia

Åtsida med porträtt, frånsida med texten ”Platina från Colombia 1833”

SMF P2 (sm–)   Platina     19 mm     6,9 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

1 RIKSDALER 1822 präglad i ring    

SMF P3a (sm 195a)    Silver     38,8 mm     28,6 g     slät rand     XR

SMF P3b (sm 195b)    Koppar     38,8 mm     28,1 g     slät rand     XR

(Foto Hagander 2)

Det förmodligen första ringpräglade myntet i Sverige. För närvarande är 3 exemplar präglade i silver kända i privat ägo, varav 2 kom ut på marknaden när förre myntmästaren Christopher Borgs myntsamling såldes av Bokauktionskammarens auktion i november 1839. Ovanstående ex såldes på Hagander 2 för 13000 euro vilket inklusive provision blir ungefär 148000 kr.

1/3 RIKSDALER 1827 

omskrift: ”FÖRSÖK ANSTÄLLD DEN 7 MARS 1828”

SMF P4a (sm 196a)    Koppar     27,5 mm     8,2 g     slät rand     XR

SMF P4b (sm 196b)    Koppar     27,5 mm     8,2 g     randskrift: ”878/1000 DELAR FINSILFVER”

.

(Foto MISAB 16)

Det finns en del märkligheter kring denna valör och årtal (1827). Man präglade även ett avslag i koppar med en ordinarie (sprucken) åtsidesstamp, vilken Hamrin har gett beteckningen A7, både på normaltjock plants och på tjockare, och både med och utan randskrift. Samtidigt verkar präglingar av valören i silver vara precis lika sällsynt, endast något enstaka exemplar finns omnämnt. Frågan man måste ställa sig är om inte ALLA präglingar, oavsett metall, med valören 1/3 Riksdaler 1827 ska anses vara provmynt.

1/12 RIKSDALER 1829  

SMF P5a (sm 197a)    Silver     18,5 mm     3,1 g     slät rand     XR

SMF P5b (sm 197b)    Silver     18,5 mm     4,4 g     slät rand

SMF P5c (sm 197c)    Koppar     22,0 mm     vikt?     slät rand     XR

SMF P5c var (sm 197c var)    Koppar     21,6 mm     6,01 g     räfflad rand     XR

(Foto MISAB 17)

Bilden visar SMF 5b som har tjockare plants och vikten 4,4 g. Något annorlunda porträtt och omskrift än vi är vana vid och frånsidan saknar valspråk. Ett av de lite mer vanligt förekommande provmynten, varav dom flesta visar tydligt slitage. Förmodligen släppte man ut dem i cirkulation. SMF 5a och c är dock mycket sällsynta.

(Foto MISAB 16)

På MISAB 16 såldes detta mynt från Harry Ungfeldts samling. Den är SMF 5c men med tvärräfflad rand. Förmodligen unik.

1/12 RIKSDALER 1831

SMF– (sm–)  Silver     18,5 mm     ? g     slät rand

I Christoffer Borgs samling som såldes 1839 fanns 2 ex med årtalet 1831, annars känner vi inte till några uppgifter om detta provmynt.

1 RIKSDALER BANCO 1829

SMF P6 (sm 179)    Silver     28,0 mm     12,6 g     slät rand

(Foto MISAB 27)

Riksdaler Banco var en sedelvalör vars värde låg på 3/8 av en Riksdaler Specie i silver. Stats- och bancoutskottet hade som förslag att valören även skulle användas på silvermynten, därav denna lilla provmyntserie. Ovanstående mynt har i princip samma myntbild som ”troyska ass med 7 serafer men myntet är naturligtvis betydligt mindre beroende på värdet i förhållande till specieriksdalern.

2/3 RIKSDALER BANCO

utan år, ensidig prägling

SMF P7a (sm 180a)    Silver     24,0 mm     8,4 g     slät rand     XR

SMF P7b (sm 180b)    Koppar     24,5 mm     7,5 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

Det är vikten på silvervarianten (smf 7a) som talar om att ovanstående provmynt går efter bancoräkningen.

1/3 RIKSDALER BANCO 1829

SMF P8 (sm 181)    Silver     22,0 mm     4,2 g     räfflad rand    

(Foto MISAB 29)

Även detta provmynt har ungefär samma myntbild som den ordinarie speciepräglingen, men även det justerat i storlek.

1/6 RIKSDALER BANCO 1829

SMF P9 (sm 182)    Silver     18,5 mm     2,2 g     slät rand

(Foto MISAB 16)

Här är det inte enbart storleken som skilljer gentemot ordinarie speciepräglingar; räffling på randen och frånsidans valspråk fattas, och dessutom har valören en annan placering.

12 SKILLING BANCO 1830

SMF P10 (sm 183)   Silver     19,0 mm     3,2 g     räfflad rand     XR

(SMF:s foto)

Åtsidan är stampidentisk med åtsidan på dukaten 1830.

2 CAROLIN–32 SKILLING BANCO 1830

SMF P11 (sm 184)   Silver     24,5 mm     8,3 g     slät rand XR

(Foto MISAB 25)

1 CAROLIN–32 SKILLING BANCO 1830

SMF P13 (sm 186)    Tenn     24,5 mm     6,8 g     slät rand  unik?

(SMF:s foto)

Carolinen var vid den här tiden enbart ett räknebegrepp men med värdet 16 skilling banco (som carolinen nedan), och 1-carolinen ovan är förmodligen resultatet av ett misstag av gravören. Nu löste man denna felgravering på enklast möjliga sätt; ovanstående båda provmynt är stampidentiska och 2-carolinen har 2:an punsad på en 1:a. 

1 CAROLIN–16 SKILLING BANCO 1830

SMF P15 (sm 188)   Silver     21,0 mm     4,2 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

Förmodligen har denna ”1-carolin” tillkommit senare än det tidigare nämnda misstaget och nu har man även utvecklat graveringen med att även göra tillägget ”100 ST”.

2 CAROLINER utan år

frånsidan med endast valör

SMF P12 ( sm 185)    Silver     30,0 mm     16,9 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

1 CAROLIN utan år

frånsidan med endast valör

SMF P14 (sm 187)   Silver     24,5 mm     8,1 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

Här har man använt samma åtsidesstamp som man använde på SMF 11 och 13

1/2 CAROLIN utan år

ensidig prägling med endast valör

SMF P19 (sm 189)    Silver     21,0 mm     4,2 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

1/4 CAROLIN utan år

ensidig prägling med endast valör

SMF P20 (sm 190)    Silver     18,0 mm     2,2 g     slät rand     XR

(Foto MISAB 20)

1/10 CAROLIN utan år

ensidig prägling med endast valör

SMF P21 (sm 191)    Silver     15,0 mm     1,3 g     slät rand     XR

(Foto MISAB 20)

2 DALER–32 SKILLING BANCO 1830

SMF P22 (sm 192)    Silver     24,5 mm     8,3 g     slät rand     XR

(Foto MISAB 25)

Dalern hade inte stått som valör på mynten sedan före 1777 års myntreform och då med samma värde som 2 caroliner. När man 1830 föreslog att dalern skulle återinföras så var det dock med samma värde som provcarolinerna här ovan. Provmynten av caroliner och daler är också till förväxling lika, det är egentligen bara valören som skiljer.

1 DALER–16 SKILLING BANCO 1830

SMF P23 sm 193   Silver     21,0 mm     4,3 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

1/2 DALER–8 SKILLING BANCO 1830    

SMF P24 (sm 194a)    Silver     18,5 mm     2,1 g     slät rand     XR

SMF P25 (sm 194b)    Silver     17,0 mm     2,1 g     slät rand     XR

(Foto MISAB 21)

Även om man inte uppger det i auktionskatalogen så ser det ut att vara P24 som såldes. P25 verkar vara stampidentisk men präglad på mindre plants.

RIKSDALER COURANT

Det fanns redan i början av 1830-talet ett förslag att myntningen skulle samordnas med Riksgäldskontorets sedlar vars värde låg på 1/4 Riksdaler Specie i silver och det utmynnade i nedanstående5 valörer av Riksdaler Courant. Tanken var att dessa även skulle delas in i 100 öre, men detta blev ju inte verklighet förrän 1855 i samband med införandet av Riksdaler Riksmynt.

4 RIKSDALER COURANT–1 RIKSDALER SPECIE 1834

SMF P26 (sm 198)    Silver     38,8 mm     34,0 g     XR

Randskrift: 75/100 DELAR FINSILFVER

(SMF:s foto)

Riksdaler Courant-serien omfattar 5 provmyntstyper med dubbla valörer som alla har det gemensamt att man använt ordinarie stampar till 1 Riksdaler Specie 1834, 1/2 Riksdaler Specie 1834, 1/4 Riksdaler Specie 1834, 1/8 Riksdaler Specie 1834 respektive 1/12 Riksdaler Specie 1831, på ordinarie myntplants, men på frånsidan har man lagt till valörerna 4R Cr, 2R Cr, 1R Cr, 1/2R Cr samt 1/3R Cr. Även randskyddet är av ordinarie typ. Tanken var alltså densamma som den man alltså förverkligade 20 år senare, men då med valören Riksdaler Riksmynt.

2 RIKSDALER COURANT–1/2 RIKSDALER SPECIE 1834

SMF P27 (sm 199)   Silver     31,5 mm     17,0 g     randskrift     XR (unik?)

(SMF:s foto)

1 RIKSDALER COURANT–1/4 RIKSDALER SPECIE 1834

SMF P28a (sm 200b)   Silver     24,6 mm     8,5 g     randskrift     XR

SMF P28b (sm 200a)    Silver     24,6 mm     8,5 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

1/2 RIKSDALER COURANT–1/8 RIKSDALER SPECIE 1834

SMF P29 (sm 201)    Silver     22,1 mm     4,25 g     räfflad rand     XR

(SMF:s foto)

1/3 RIKSDALER COURANT–1/12 RIKSDALER SPECIE 1831

SMF P30 (sm 202)    Silver     19 mm     2,8 g     slät rand     XR

(SMF:s foto)

Provmynt tänkt för valörer i koppar finns på nästa sida