Tidigare postat 20/1 2016
Abraham Cronström (tidigare Kock) föddes 1640 och i motsats till sina äldre bröder Daniel och Isak gick han aldrig i lära på myntverket där fadern Markus Kock var myntmästare. I stället sändes han till Uppsala i 10-års åldern för en lärdare uppfostran. Hans intresse för äventyr och affärer var dock större än hans intresse för skolgång och redan 1656-1657 befann han sig nere i Amsterdam av någon, ej definierad, anledning. När, var och hur han skaffade sig sina meriter är idag inte känt, men tydligen räckte det till för att kammarkollegiet skulle utse honom till myntmästar i Stockholm 1665, trots att han vid den tiden åter befann sig utomlands. Eftersom myntverket var en affärsrörelse som myntmästaren arrenderade av staten så räckte dock hans affärsmässiga talanger och hans europeiska kontakter säkerligen mycket långt. Att driva ett myntverk var av allt att döma en lönsam historia och därför protesterade Cronström högljutt när staten avslutade arrendet i slutet av 1668 för att det skulle inordnas under den nybildade Riksbanken. Han gick faktiskt så långt som till ett rejält mutförsök i och med att han bjöd hem hela regeringen på middag. I stället för godis hade han ställt ut skålar med nypräglade medaljer i guld och silver, av vilka gästerna fick ta för sig. Nu misslyckades han dock och uppsägningen av hans arrende trädde i kraft vid årsskiftet 1668-69. I stället försökte han sabotera verksamheten genom att föra bort alla maskiner och verktyg (som var hans privata egendom), och den mesta personalen skickade han utomlands. Inte heller detta lyckades.
När man läser om Cronström växer bilden av en fullständigt skrupelfri affärsman fram. Han drog sig inte för att lura både släkt och vänner om han hade chansen att tillskansa sig ekonomiska fördelar. Detta till trots, eller kanske just därför, fick han under 1670- och 80-talet flertalet förtroendeuppdrag. Exempelvis blev han överdirektör för myntet 1674, riksdagsledamot 1680 och 1686 samt deltog i flera diplomatiska resor ner i Europa. Han verkar ha varit en typ av människa som man inte gärna hade som kompis, men som var bra att ha till hands när det behövdes hårda nypor.
Medaljerna som Cronström lät prägla för att muta regeringen med är mycket sällsynta och jag har inte lyckats hitta någon bild på ett äkta exemplar. Ulf Ottosson skickade dock en bild på en bronserad blyavgjutning och den duger gott för ändamålet. Gravör är förmodligen en mycket ung (21 år) Arvid Karlsteen och som förlaga hade han ett kopparstick från 1600-talets början (nedan).
Dagens journalister torde bli själaglada om dom någon gång fick en dylik mutskandal att sätta tänderna i. Nu för tiden får dom ju mest ägna sig åt att ”göra kostymer av tummetottar” och det kan ju inte vara så givande. Angående Margot Wallströms bostad så har jag inte riktigt klart för mig vem som eventuellt kan tänkas ha mutat den andre, men oavsett vad så skulle ju några medaljer i ädel metall ha varit lite mer rejält.
