Jag har med tiden gått och skaffat mig en ganska njugg inställning till varianter. För att jag ska tycka att en variant är intressant så bör för det första skillnaden vara så stor att man inte behöver ha jämförelsematerial med sig när man har hittat något på en mässa. Mindre skillnader kan dock vara intressant om det är tecken på något annat, exempelvis en annan gravör. Men nog är det roligast när man stöter på något som man nästan studsar till när man ser.
Härom dagen fick jag mig tillsänd denna bild av en 1 Mark 1664 med SVECI och de gamla sveakronorna. Den stampkombinationen finns inte med i Bonniers bok, inte heller i SM-boken och jag har inte sett den avbildad i någon av alla de auktionskataloger som jag gått igenom. Jag var tvungen att förskjuta hela nummerserien på min typsamlingssida för att få plats med den som typ 3:4. Det kallar jag en variant!
Det där med kronorna behöver dock förtydligas något. Både Bonnier och SM-boken bemödade sig att sätta etiketter på de olika krontyperna på 2-markerna, dock ej på 1-markerna. Den första av 2-markernas krontyper, A-kronorna, har dock sin motsvarighet även bland 1-markerna och de användes på alla mynt med mm GW, men endast på ett fåtal med mm IK. I det här fallet är det dock INTE A-kronor det är frågan om eftersom dessa saknar treklöver under toppbladet. I stället är det de första B-kronorna, vilka är graverade i samma slarviga stil som A-kronorna.
Efter att man gjort några misslyckade värvningsförsök av utländska gravörer blev Petter Michelsson 1661 åter anlitad som chefsgravör i Stockholm. Han började då vara ganska så till åren kommen och när Isak Kock, som var myntmästare i Avesta, 1664 åtog sig uppgiften även i Stockholm, så förstod säkerligen denne att det måste till en förnyelse på gravörsidan. Eftersom Kock ambulerade mellan Avesta och Stockholm så ligger det nära till hands att anta att han redan från början utnyttjade den mycket yngre gravören Johan Georg Breuer som var stationerad i Avesta. Breuer blev ju annars inte officiellt förflyttad till Stockholm förrän några år senare. I vilket fall så är åtsidan på detta mynt med stor säkerhet graverat av Breuer, medan frånsidan är Michelssons.
PS. Detta är inget aprilskämt 😉
