Som en del redan vet så har jag de senaste dryga två månaderna jobbat med att få till en förteckning av Gustav II Adolfs mynt på Typsamlingssidan. Jag förmodar att man haft ganska roligt på min bekostnad när jag gjort fel och ändrat, och Delzanno lär väl ha hunnit skriva flera böcker medan jag hållit på med det här. Ca 70 typsidor är det i alla fall, med länkar till i runda tal 150 raritetssidor, så ni som inte varit in där tidigare har ju lite att titta på.
Gustav II Adolf är en mycket intressant kung, inte minst för spännvidden i myntutgivningen. Där finns allt ifrån stormynt och kastmynt där man använt samma stampar till ett flertal valörer, till kopparmynten där man gjort tvärtom; använt ett oräkneligt antal stampar till samma valör. Jag utgår från SM-boken när jag gör min förteckning, men i stället för att rangera efter myntort-valör-årtal så går jag mestadels efter valör-typ-årtal. Undantagen är dock flera men exempelvis stormynten rangerar jag årtal-stampuppsättning vilket gör att jag får valörerna gjorda med samma stampar på samma ställe. I SM-boken hittar man exempelvis stormynten 1617 med den okrönte kungen utspridda på sm-nummer 1, 4, 20, 37 och 38, trots att man använt samma stampar. Jag vill inte påstå att mitt sätt är bättre att göra det på, men jag tror att det finns ett visst värde i att inte alltid göra som alla andra. Jag tror heller inte att det är svårare att hitta i min förteckning än det är i andra.
Jag vill rikta ett speciellt tack till Janne Holmberg som varit med mig hela vägen med lågvalörerna, och korrekturläst och tipsat mig om rariteter som jag missat o.s.v. Det är lite irriterande att man inte själv ser felen man gör, de är ju ofta så simpla när man blir uppmärksammad på dem, men det är ju än värre att inte ha någon korrekturläsare och själv få upptäcka felen om några år eller så.
Vad gäller registret till Raritetssidorna så väntar jag med det ett tag till. Jag vill nog titta igenom några 100 kataloger till först, och förhoppningsvis minska antalet sidor lite, d.v.s. konstatera att en del är sällsyntheter men inte rariteter eftersom ”antalet kända ex” överstiger 15. Det är ju det det handlar om; att konstatera ett minimiantal av kända ex. Då kan ju vem som helst, med all rätt, hävda att det finns fler, men ingen kan påstå att det finns färre.