MISAB 46

Så har det varit auktion i Stockholm igen. Jag var själv inte närvarande; valde att stanna hemma och bevaka auktionen via det nya budgivningssystemet. Det, får man säga, fungerade alldeles utmärkt. Detta att man har en livebild av auktionslokalen ger en ”närvarokänsla” över förväntan. Jag testade också budgivningssystemet och det får också helt godkänt. Till det negativa hör givetvis att man genom att stanna hemma missar den sociala samvaron, vilken inte kan undervärderas för att hålla intresset vid liv. Jag märkte också att det kräver mer självdiciplin att sitta vid datorn; jag hade tänkt bjuda på ett mynt lite senare på dagen men glömde bort det eftersom jag höll på med något att när det såldes. När man sitter i salen så har man ju inte så mycket annat att ta sig för än att just sitta där.

Det blev en fin raritetslista även denna gång som visar att MISAB än så länge klarar den hårdnande konkurrensen väl. Jag ska inte kommentera den mer än att konstatera hur svårt det är nuförtiden att sia om slutpriserna på en auktion. Skillnaden i efterfrågan på det två Gustav Vasamynten på listan var oväntad; nr 26 hade ett utgångsbud på 50 000 kr och såldes för 62 000 kr. Nr 31 bjöds ut för 10 000 kr och såldes för 94 000 kr. Själv tycker jag nog att värdeskillnaden mellan de båda mynten speglades rätt bra av utropspriserna, men jag verkar ha varit ganska ensam om den åsikten.