Artikel hämtad från Skandinavisk Numismatik – Mynt & Medaljer nr 10-1978
Det intressanta är meningen ”Det är således helt klart att F:et härrör frän en söndrig E-puns, där undre delen av bokstaven brutits av”. Numera är numismatikerna tämligen överens om att det här rör sig om svagprägling; d.v.s att det är slagg som fastnat i stampens nedsänkta E och omöjliggjort en ren prägling. Den tanken hade nog inte blivit tänkt ännu 1978.
