Denna dubbelriksdaler 1633 med kungen på den stegrande hästen framför staden Augsburg är för närvarande känd i 10 exemplar i privat ägo. Ett såldes i helgen på Bruunauktionen och genom ett ödets nyck säljs ytterligare tre av dessa på auktion under de närmaste veckorna. Först ut är Künker som på sin auktion 410 nästa måndag saluför inte mindre än 2 ex, varav det ena är attribuerat till Augsburg och det andra till Stockholm. Anledningen till denna tvehågsenhet hittar man i deras bilagda förklaring:
“Som redan noterats i katalogen över Karl-Erik Schmitz viktiga samling av svenska mynt (Schweiziska Bankföreningen och Spink & Son-auktionen, Zürich 1989, nr 579), är staden som avbildas bakom den ridande svenske kungen Augsburg. Medan Bjarne Ahlström och författarna till den nya upplagan av Sveriges Mynt har tilldelat de svenska kejserliga myntverken och Stockholmsmyntverket myntet, är det möjligt att det är ett mynt från ett Augsburgskt myntverk.”
Även på MISABs kvalitetsauktion 45 säljs ett exemplar och även där har man bifogat en lång notis där man förklarat varför myntet är präglat i Stockholm. Där skriver man bland annat:
“Gravören bakom dessa praktfulla mynt är troligen Hans Weiler; frånsidorna på 1632 års multiplar är nämligen mycket lika det stora sigill som han graverade för regeringens räkning.
Roger Jonsson var inte riktigt nöjd med dessa förklaringar. Hans Weiler hade ju redan 1625 befordrats till myntguardian, dvs chef för alla Sveriges myntverk och det fanns väl ingen anledning till att han skulle gravera mynt så sent som 1633. Han tänkte att det måste väl finnas någon detalj på myntet som visar vem som graverat det. Sagt och gjort så har han nu luppat alla de aktuella exemplaren; på tre av dem kunde han inte se något på grund av förslitning, men på ett av Künkers ex (nr 71) hittade han svaret.
Detta är en förstoring av det lilla fältet under den bakre framhoven. Där hittar man ett ingraverat M som knappast kan vara något annat än Petter Mickelssons gravörsignum. Han pillade ju in ett M även mellan frälsarens fötter på 1642 års riksdalrar men den gången blev han påkommen och beordrad att sluta med sådant ofog. Tydligen är det ingen som förrän nu sett att han lyckades med bedriften redan 9 år tidigare.
Bra jobbat Roger!!!
