Typsidan – Johan III – 1 Daler med frälsaren på frånsidan

Myntfakta:

Stockholm     1569-1592     ca 45-46 mm    

Myntordning 1569:     29,2 g     89,1% silver

Myntordning 1570:     29,21 g     87,5% silver

Myntmästare: Hans Höijer      1566-1574

Myntmästare: Mattias Hintze      1574 -1575

Myntmästare: Gillis Coyet      1574 -1602

Gravör: Mikael Hohenauer      1562-1588

Gravör: Henrik Isersnidare      1589-1602

VariantUpplagaNya
sm-nr
Gamla
sm-nr
1569frånsida med
inre bladkrans
5526 exsm 31sm 21RR
1570?sm 32sm 22unik på KMK
1571frånsida med
inre pärlring
1220 exsm 33sm 23RRR
1573pärlring3315 exsm 34asm 24vanlig
1573bladkransingår i dosm 34bsm 24vanlig
1575pärlring?sm 35sm 25ganska vanlig
1576pärlring?sm 36sm 26vanlig
1578pärlring?sm 37sm 27vanlig
1579pärlring?sm 38sm 28R
1586pärlring?sm 39sm 29S
1587bladkrans?sm 40sm 30RRR
1591pärlring350 exsm 41sm 31RRRR
1592pärlring eller
bladkrans
?sm 42sm 32RR
Här ser man ett ex med en pärlring på frånsidan, vilket var det vanliga på Johans dalrar. (Foto MISAB 10)
Här visas ett ex med en bladkrans på frånsidan. Det är inte så märkligt att det finns två varianter, men däremot kan man fråga sig varför fördelningen är som den är. Bladkrans förekommer, så vitt man vet, endast 1569, 1573, 1587 och 1592. Bengt Hemmingsson och Roger Jonsson har dock specialstuderat befintliga mynt och kommit fram till att samtliga mynt från 1573 och 1592 med bladkrans är präglade med en gammal stamp 1569 där man punsat om årtalet. 1587 var dock annorlunda eftersom man det året var tvungna att flytta myntningen till Wadstena pga pest och där graverade man uppenbarligen nya stampar med bladkrans. (Foto Ahlström 60)