Var härom dagen inbjuden till NKU i Uppsala för att tala om rariteter och proveniensforskning. Bland annat hade jag tänkt ta upp lite om problemen med proveniensforskning i äldre kataloger utan bilder. Dessvärre blev det lite teknikstrul, vilket gjorde att jag inte kunde visa det jag tänkt och därför är det väl lika bra att jag redovisar de här i stället.
Det jag gjort hittills på raritetssidorna bygger på auktionskataloger med bilder, d.v.s. auktioner som hållits de senaste 50 åren. När jag gjort färdigt de myntherrar som är kvar t.o.m. Gustav Vasa så hade jag dock tänkt fördjupa mig mer i de äldre katalogerna och se om jag kan förlänga ett antal provenienskedjor. Det är dock som sagt en del problem förknippat med det.
- Första problemet är att identifiera mynten och det är svårare ju äldre katalogen är. Jämfört med idag så hade man förr andra åsikter om vad som var relevant att beskriva, och en del varianter som vi idag tycker är viktiga går inte att hitta. Det kan också vara vissa problem med att exempelvis beskriva skillnaden mellan porträtten på dukaterna 1732 eller på 4 Mark 1647-1648.
- Nästa problem är bristen på köparnoteringar. För att kunna följa ett mynts vandringar så måste man ju vid varje försäljningstillfälle veta vem som köpte myntet. Jag har själv samlat på köparnoteringar länge nu, men det jag har att tillgå är bara en droppe i havet. För att komma någonstans så kan jag ju inte sitta och vänta på att jag kanske kommer att få köpa bra kataloger (med noteringar) någon gång i framtiden. Det jag behöver göra är att besöka litteratursamlare och dammiga arkiv och där föra över noteringarna som finns i deras kataloger till mina egna ”rena” kataloger. En inte helt oangenäm framtidsutsikt att få se mig omkring lite i landet…
- Privata försäljningar. Precis som det är idag så gjordes många mynttransaktioner på 1800-talet och framåt upp privat. Var köpte exempelvis Oldenburg mynten? Han är endast sporadiskt förekommande som köpare på 1800-talets auktioner. På Scharps (1851) och Frölings (1857-1858) auktioner finns han exempelvis inte med som köpare. Har man inte en stor tur och hittar informationen på annat sätt (exempelvis genom brev eller köparkvitton) så är detta problem olösligt. Naturligtvis är de mest sällsynta mynten, som bara är kända i några enstaka exemplar, undantagna. Når det inte finns så många alternativ kan man ofta använda uteslutningsmetoden.
- Skriftliga auktionsbud och mynthandlare som köpare och ombud. Har alltid varit ett problem för proveniensforskningen och kommer väl förmodligen att vara det i framtiden också.
För att exemplifiera problemen har jag gått igenom alla kataloger jag har före år 1900 och sökt efter Sigismunds rariteter, vars sidor jag nyligen publicerat. Totalt har jag funnit 66 relevanta försäljningar och av dessa är det endast 13 som jag kunnat härleda längre än till år 1900. Av dessa har 8 hamnat på olika museer och bara 1 i en för mig känd samling.
1 Daler 1594 med felstavningen SIGIMVNDVS. (3 kända ex idag.)
ex. L.T. Elliot –> Bukowski 80 (1892) –> Bukowski på uppdrag –>?
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> Merzbacher –>?
När Elliots exemplar såldes 1892 var det förmodligen första gången denna variant såldes på auktion. Oldenburg fanns med i salen, men köpte inte myntet, vilket förmodligen betyder att han redan ägde ett exemplar. Vem Merzbacher var som köpte Oldenburgs ex är inte känt. På Wikipedia kan man dock hitta en Gottfried Merzbacher som skulle kunna passa in.
Försäljningar av falska 1 Daler 1595
ex. Törnqvist –> SBAK (Stockholms Bokauktionskammare) 1838 –>?
ex. Malm –> SBAK (1845) –>?
ex. Mohr –> auktion i Köpenhamn (1847) –>?
ex. Wolfram –> SBAK (1849) –>?
ex. Öberg –> SBAK (1856) –>?
ex. Magnus Lagerberg –> SBAK (1867) –>?
ex. Sellings auktion (feb 1880) –>?
ex. Lagervall –> Holmberg 28 (1888) –>?
ex. Gartz –> Bukowski 60 (1890) –> A. Robson –>?
ex. Nordqvist –> Bukowski 125 –> Holmblom –> Holmberg 136 (1926) –>?
Den här uppställningen tog jag bara med för att visa hur obekymrade man var på den här tiden att både köpa och sälja förfalskningar. Tydligen var det helt accepterat att äga kopior om äkta mynt inte fanns att tillgå. Skall även tilläggas att förhållandet såg likadant ut även på Dalrarna 1594 (rättstavade ex) och 1597. Här nedan redovisas fortsättningsvis endast mynt som beskrivs som äkta.
1 Daler 1595. (7 kända ex idag.)
ex. Borg –> SBAK (1839) –> Axel Fröling –>? (fanns ej med på Frölings auktioner 1857-1858)
ex. J. Scharp –> SBAK (1851) –> Strokirk –> såld privat till Göteborgs Museum
ex. Humble –> SBAK (1852) –>?
ex. Sellings lagerkatalog 8 (1870) –>?
ex. Meinander (1871) –> KMK –> SBAK (1872) –>?
ex. Thomsen del 3 –> auktion i Köpenhamn (1871) –>?
ex. Ljungbeck –> Bukowski 36 (1887) –> Hjertberg –>?
ex. Levin –> Bukowski 88 (1894) –> Bukowski som ombud –>?
ex. Gustavsson –> Holmberg 44 (1897) –>?
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> Merzbacher –>?
1 Daler 1597 (3 kända ex idag)
ex. Nescher –> Bonde (1808-1847) –> Fröling, Humble och Meinander –> SBAK (1847) –>?
ex. J. Scharp –> SBAK (1851) –> Bille-Brahe –> Lars Emil Bruun –> skall säljas 2023
ex. Borgman –> SBAK (1869) –>?
ex. Bukowski 20 (1885) –> O.E. Elliot (1885-1893) –> Bukowski 83 (1893) –> Malmö Museum
ex. Nyholm & Boivie –> Bukowski 24 (1886) –>?
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> ”Americanus” –>?
Som man kan se så är det fler försäljningar av Dalrarna 1895 och 1897 än det är kända ex idag, och man kan anta att det är flera av provenienskedjor som rör samma exemplar. Detta kan man dock inte veta säkert förrän vi har fler köparnoteringar.
1 Daler 1598 (idag finns inga kända ex i privat ägo)
ex. Meinander (1871) –> KMK –> SBAK (1872) –>?
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> Brorsson –>?
Man kan anta att detta är samma exemplar, dvs att det var Oldenburg som var köpare 1872.
1/2 Daler 1594 (0 kända ex idag)
ex. Borg (1839) –> Reischel –> förmodligen Erimitaget
Reischel var stadsråd i St. Petersburg och därför är det troligt att han köpte för Erimitagets räkning. Av 1/2-dalrarna 1595, 1597 och 1598 fanns inga noterade försäljningar under 1800-talets andra hälft och det finns heller inga kända exemplar i privat ägo i nuläget.
1 Mark Ortig 1593 (4 kända ex idag)
ex. Mohr –> auktion i Köpenhamn (1847) –>?
ex. J. Scharp –> SBAK (1851) –> Hallgren –>?
ex. Humble –> SBAK (1852) –>?
ex. Fröling del 1 –> SBAK (1857) –> Stiernstedt –> Antell –> Helsingfors Museum
ex. Smith –> SBAK (1860) –>?
ex. Grape –> SBAK (1878) –>?
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> Vogel (1898-1926) –> Ekström (1926-1975) –> Ahlström 8 (1975) –> Ingvar Ehnbom (1975-1977) –> Schmitz (1977-1989) –> Leif Jansson –>?–> Strandberg (1991) –> Hornkungen
1 Mark 1594 (0 kända idag)
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> ”Americanus” –>?
4 Öre 1594 (4 kända ex idag)
ex. Borg –> SBAK (1839) –> Mohr –> auktion i Köpenhamn (1847) –>?
ex. Ridderborg –> SBAK (1869) –>?
2 Öre 1594 med REG SVECIE (3 kända ex idag)
ex. Fröling & Meinander –> SBAK (1843) –>?
ex. Carl Scharp –> Fröling & Meinader –> SBAK (1844) –>?
ex. J.Scharp –> SBAK (1851) –> Sjökrona –>?
ex. Roth –> SBAK (1858) –>?
ex. Meinanders dubbletter –> SBAK (1866) –>?
ex. Santesson –> Bukowski 33 (1887) –> Antell –> Helsingfors Museum
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> Holmberg
2 Öre 1594 med REG SVECIAE (0 kända idag)
ex. Borgman –> SBAK (1869) –>?
2 Öre 1594 med REGIS SVECI (8 kända ex idag)
ex. Carl Scharp –> Fröling & Meinander –> SBAK (1844) –>?
ex. Humble –> SBAK (1852) –>?
ex. Fröling del 3 –> SBAK (1858) –>?
ex. Thomsen del 3 –> SBAK (1871) –>?
ex. Nordeman –> Bukowski 31 (1887) –> Bonnier –> Holmberg 98 (1913) –>?
ex. Levin –> Bukowski 88 (1894) –> Holmberg –>? perforerat
ex. Levin –> Bukowski 88 (1894) –> Holmberg –>?
2 Öre 1594 med REGIS SVECIE (3 kända ex idag)
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> Bruun –> Hess auktion 1914 –> Olovsson (1914-1846) –> Ekström –> Ahlström 35 (1987) –> KMK
ex. Nordqvist –> Bukowski 125 (1899) –> Holmberg –>?
Som regel brukar det vara hopplöst att identifiera småmynten i gamla kataloger, men 2 Öre 1594 är ett lysande undantag; här har man nästan undantagslöst skrivit in omskriftens stavning i objektsbeskrivningen vilket underlättar identifieringen ordentligt.
1 Öre 1593 (10 kända idag)
ex. Fröling del 3 –> SBAK (1858) –>?
ex. Sellings lagerkatalog 5 (1869) –>?
1 Öre 1596 med den omvända valören ”Ö 1”, (8 kända ex idag)
ex. J. Scharps dubbletter –> SBAK (april 1847) –>?
ex. Nescher –> Bonde (1808-1847) –> Fröling, Humble och Meinander –> SBAK (okt 1847) –>?
ex. J. Scharp –> SBAK (1851) –>?
ex. Smith –> SBAK (1860) –>?
ex. Levin –> Bukowski 88 (1894) –> Bukowski –>?
ex. Gustavsson –> Holmberg 44 (1897) –>?
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –>?
1 Öre 1898 (6 kända ex idag)
ex. Sparre –> SBAK (1882) –>?
ex. Greve Lewenhaubt –> Sellings auktion juni 1883 –>?
ex. Nyholm & Boivie –> Bukowski 24 (1886) –>?
ex. Levin –> Bukowski 88 (1894) –> Bukowski som ombud –>?
ex. Oldenburg –> Bukowski 113 (1898) –> ”Americanus”, (förmodligen Bruun) –> Hess auktion 1914 –>?
1/2 Öre 1596 (inga privata ex kända idag)
ex. Ridderborg –> SBAK (1869) –>?
Fyrk 1594 med MONTA (2 kända ex idag)
ex. Hammarsköld –> SBAK (1879) –>?
ex. Santesson –> Bukowski 33 (1887) –> Antell –> Helsingfors Museum
2 Penningar 1594 (inga privata ex kända idag)
ex. Levin –> Bukowski 88 (1894) –> Riksbanken
