Myntfakta:
Stockholm 1660 ca 42 mm
Guld 34,30 g 96,8% guld
Silver 28,77 g resp. 19,18 g 75,0% silver
upplaga 1409 ex
Myntmästare: Göran Wagner
Gravör: Petter Michelsson
Metall | Variant | Nya sm-nr | Gamla sm-nr | Förekomst | |
10 Dukater | guld | 12 | — | unik i Kalmar | |
1 Riksdaler | silver | pärlring | 40a | — | RRRR |
1 Riksdaler | do | krans | 40b | 38 | RRR |
2/3 Riksdaler | do | pärlring | 41a | — | RR |
2/3 Riksdaler | do | krans | 41b | 39 | ganska vanlig |
Enda kända guldmyntet präglat i 10 dukaters vikt till begravningen 1660. Det ligger i Kalmar så förmodligen kommer det från regalskeppet Kronan. (Foto från SM-boken)
Det finns två kända vikter på existerande exemplar av typ 10 och dessa är 27,05 g resp 28,24 g, och detta ska jämföras med den gällande myntordningen som stipulerar en riksdalervikt på 28,77 g. På samma sätt ska 2/3 Riksdaler väga 19,18 g, men vägda exemplar väger i genomsnitt endast 17,28 g. Det är inte känt varför samtliga kända exemplar faktiskt är underviktiga.
Enligt Bengt Hemmingsson i SNT 2005-1 så finns det inga belägg i arkiven för att man vid originalpräglingen av dessa kastmynt slog dem till en högre vikt än 2/3 Riksdaler. Han menar därmed att de som slagits till 1 Riksdalers vikt förmodligen härrör från ett senare präglingstillfälle med samma stampar. Om man räknar på den mängd silver som Hemmingsson redovisar att man använde till prägling av 2/3 Riksdaler så går det dock inte jämnt upp. Detta bör betyda att man i originalpräglingen också slog ett antal exemplar med annan vikt; förslagsvis då exemplar med 1 Riksdalers vikt.
Senare präglingar:
Det som dock är ställt utom allt tvivel är att det utfördes senare präglingar med nya stampar. Förutom att man hittar olikheter på myntbilderna så har efterpräglingarna en högre relief av medaljkaraktär. Diametern är också 47 mm i stället för originalens 42 mm.