Det började med att jag skulle göra en raritetssida om multipelriksdalrarna som präglades med anledning av Karl X Gustavs begravning 1660. Vilken valör dessa mynt har har varit ett stående problem för auktionskatalogförfattare genom åren och man har angivit 2 1/2 Rd, 2 2/3 Rd respektive 2 3/4 Rd. Osäkerheten angående valören hade dock det goda med sig att man oftast angav vikten, vilket är till god hjälp om man vill identifiera ett visst mynt.
Av Bengt Hemmingsson fick vi i SNT 2005:1 veta att valören egentligen skulle vara 3 1/6 Riksdaler och att den präglades i 6 lod, dvs 78,9 g. Detta stämmer också mycket väl med de flesta av de i dagsläget kända exemplaren som har en medelvikt på 78,5 g. Några exemplar med de avvikande vikterna 74,5 g resp 64,2 g finns dock, men dessa härrör förmodligen från senare präglingar.
Det Hemmingsson inte gav något svar på var varför man valde en så udda valör och varför de skulle vara så ”lätta” som 78,9 g. Enligt rådande myntordning skulle riksdalervikten nämligen vara 28,77 g vilket gör 91,1 g för 3 1/6 Riksdaler. Och det under en tid när metallvärdet skulle vara detsamma som valören.
Dessa funderingar fick mig att vilja titta närmare på vikterna för Karl X Gustavs övriga kastmynt också, och det utmynnade så småningom i nedanstående tabell.
| Rätt vikt gram | Vägd vikt medeltal i gram | Antal | % | |
| 3 1/3 Riksdaler (begravn.) | 91,1 | 78,7 | 6 | 86 |
| 1 Riksdaler (ordinarie) | 28,77 | 28,96 | 24 | 101 |
| 1 Riksdaler (begravningen) | 28,77 | 27,05 och 28,24 | 2 | 96 |
| 2/3 Riksdaler (begravningen) | 19,18 | 17,28 | 19 | 90 |
| 1/3 Riksdaler (begravningen) | 9,59 | 8,67 | 26 | 90 |
| 2 Mark (ordinarie) | 10,4 | 9,95 | 95 | 96 |
| 2 Mark (kastmynt) | 10,4 | 10,26 | 38 | 99 |
| 4 Mark (kastmynt) | 20,8 | 18,33 och 20,14 | 2 | 92 |
”Rätt vikt” är det som myntordningen föreskriver och ”vägd vikt” är det verkliga utfallet när man tar medeltalet på ett antal befintliga mynt. ”Antal” är givetvis antalet exemplar som ingår i det vägda medeltalet. Procentkolumnen visar hur mycket det vägda resultatet avviker från den ”rätta vikten”. I två fall finns bara 2 kända vikter och där redovisas dessa i stället för ett medeltal.
Läs och begrunda! Här hittar man alltså ytterligare frågetecken; varför stämmer kastmynten med riksdalervalörer så dåligt med myntordningen och varför stämmer kastmynten i 2 Mark bättre än de ordinarie präglingarna gör? Jag har inga svar, men jag vill gärna veta. Förhoppningsvis skriver någon en lärd avhandling i ämnet i SNT någon gång. Det ser jag framemot!
