4 Dukater 1669
13,66 g 24,4 mm guld
Guldavslag i 4 dukaters vikt präglad med ordinarie dukatstampar på ett tjockare myntämne. Orsaken till präglingen är okänd men en teori gör gällande att detta kan vara en av de ”medaljer i guld och silver” som Abraham Cronström försökte muta regeringen med när han ville behålla myntmästarjobbet. Detta bör dock ha hänt i slutet av 1668 och inte 1669 som står på myntet. Så det är osäkert om teorin håller. (Foto Uppsala myntkabinett)
3 Dukater 1662
10,4 g 31,3 mm guld
Guldavslag i 3 Dukaters vikt präglad med stampar avsedda till 2 Mark. Märk väl att frånsidesstampen användes innan valören 2 M punsats in. Varför denna prägling skedde är inte känt men att gissa att myntet var avsett som present till någon ligger nära till hands. (Foto Uppsala myntkabinett)
8 Mark 1672
Försilvrad koppar
Detta mynt såldes på Ahlström 23 (1981) och då hade man funderingar på om det kunde vara ett provmynt. Detta är dock uteslutet eftersom den lilla stampklumpen inuti frånsidans rättvända C är större på detta ex än på originalen och det tyder på en mer sliten stamp. Troligare då att det rör sig om en samtida förfalskning. I objektsbeskrivningen uppges att randen är repad och det kan vara ett tecken på två saker; dels att man försökt dölja att myntet saknar randskrift och dels linjen som avslöjar att myntet är en galvanokopia (två ihopsatta halvor). Konturerna är luddigare än på äkta exemplar i silver vilket också gör att man kan misstänka att det är gjutet. (Foto Ahlström 23)
4 Mark 1681
Präglad i koppar
Myntet är upptaget i SM-boken som ett provmynt med sm-nummer 373. Det kan säkert stämma eftersom man inte präglade ordinarie 4 Mark mellan 1673-1683. Porträttypen är den nya som började användas officiellt 1683. Frånsidan med årtalet på fältet, delat av skölden, blev dock aldrig använd. Man kan också komma ihåg att det 1680 blev en ny myntordning för 4 Mark där den eftersträvade diametern ändrades från 36-43 mm till 35,8-37,5 mm. Ett ex utan bild fanns med i Ahlströms lagerlista 4. RRRR (SM-bokens bild)
Provmynt i silver utan valör och årtal
Diameter som 4 Öre och som 1 Dukat
Bilderna föreställer sm 374 och 375. I SM-boken presenteras de som provmynt för 4 Öre. Det verkar dock inte som om man har mer bevis för detta än att diametern och metallen är den rätta. Porträttyperna uppträder på 2 Mark 1669 och det finns ingen anledning att tro att dessa provmynt skulle vara äldre än så. Då kan man ju fråga sig varför man gjorde provmynt för 4 Öre när man för denna valör redan hade myntbilder som man var så nöjd med att man faktiskt behöll under hela myntningsperioden till 1684. Troligare är den teori som Ulf Ottosson presenterade 1991 som gick ut på att det i stället var provmynt för 1 Dukat. Dessa porträtt skulle ha passat mycket bra i dukatserien, även om de nu inte blev använda. Och diametern är ju ungefär densamma.
Det såldes för övrigt ett ex av varje på Ahlström 32 (1985). Ingen angiven proveniens men förmodligen kom mynten från Gustav W Anderssons stora samling. (Båda bilderna är hämtade från SM-boken)
Provmynt för 4 Öre 1665 och 1666
präglade i silver
Sm 188 respektive 189 (1665 och 1666). I SM-boken placerade i den ordinarie myntserien men eftersom det inte fastställdes någon gällande myntordning förrän 1667 så finns det goda skäl att anta att det är två provmynt. Båda två är dessutom ytterst sällsynta och är kända i endast några få exemplar. 1665:an orsakade en liten sensation när det dök upp på Nordlinds auktion i november 2011 eftersom ingen kände till att den typen fanns i privat ägo. Den såldes då för imponerande 96000 kr plus provision. (Bilderna kommer från Nordlinds auktion 2011, respektive från SM-boken)
Provmynt för 2 Öre 1666
Präglad i silver
SM 211. Typ med CXI på åtsidan. I SM-boken införd i den ordinarie myntserien men den verkar vara så sällsynt att man inte ens har ett foto av den. I stället har man använt teckningen från Bonniers bok. Extremt sällsynta typmynt kan ofta misstänkas vara provmynt. Så och i detta fall. (Bild från Bonniers bok)
2 Öre 1668
Koppar?
Saknas i SM-boken, men om det hade funnits där så skulle det ha legat mellan 2 Öre 1667 (sm 212) och 1669 (sm 213). Myntet bjöds ut till försäljning på auktion Bonde 5 (2009) med beskrivningen: ”STOCKHOLM. 2 öre 1668. SM-. 1,94 g. UNIK. Provmynt? Kraftigt korroderad, koppar?”Att årgången inte finns med i SM-boken beror på att det inte finns någon dokumenterad myntning för det året. Tydligen hade man ändå graverat stamparna med vilka man gjorde detta provslag. (Foto Bonde 5)
1/2 Öre 1665
Präglat i silver
Upptaget i SM-boken som ett provmynt med nr 376. (SM-bokens foto)
Provmynt i koppar utan valör och årtal
Sm 377. Ex Ahlström 12 (1976), ex SNF 82 (1974), ex Hirsch 1 (1966), ex Svensson. Vikt 4,1 g och präglat i koppar. Porträttet är påfallande likt de som användes på de franska liarder som präglades av koppar från Avesta i mitten av 1600-talet. En teori går ut på att myntet användes som ”varuprov” till utländska kunder. Läs mer på Myntbloggen! (Foto SM-boken)
1 Öre 1661
präglat i koppar
I SM-boken är detta mynt upptaget som nr 336 i den ordinarie myntserien. Den angivna valören är dock felaktig; enligt myntordningen ska valören vara 1 Öre KM och ingenting annat. Dessutom saknas voluterna som brukar pryda sköldens sidor. Detta tillsammans med det faktum att det bara finns 1 unikt exemplar på KMK är orsaken till att myntet inte kom med i Falcoins typförteckning. Det kan vara ett provmynt men det kan också bara vara så att gravören hade en dålig dag. (SM-bokens foto)